Tanzania: Från kyrkan får man material för det nya skolåret

Publicerad: 28.10.2021

Dörren går i ett. Barn i skolåldern kommer endera ensamma eller med sina föräldrar till väntrummet, sedan genom den smala korridoren till Esther Lemans kontor. Esthers bord är fullt med häften, pennor och annat skolmaterial. Idag får de nya ägare.

I Mwanza, Tanzania, stöder Finska Missionssällskapet 46 barn genom kyrkans barnskyddsprogram, som får stöd för skolavgifter, kläder och ibland också mat. Statens skolor är gratis i Tanzania, men skolmaterialet, skoldräkterna och maten måste man själv stå för.

Av Esther får familjerna komma och hämta ekonomiskt stöd, överenskommet material och kläder. Kontoret är livligast i början av skolåret. Filippo, 11 år, kommer ut ur rummet med ett brett leende. Han fick en ny ryggsäck, kläder och pennor av Esther. Pappa viker ihop kläderna i ryggsäcken, som Filippo sedan stolt får bära.

”Jag skulle vilja bli läkare, men engelska är svårt för mig. Jag tycker om att räkna”, berättar Filippo.

Efter skolan brukar han ofta hjälpa familjen på åkern. Alltid då pojken inte syns till, har han smugit bort för att spela fotboll. Filippos pappa berättar att sonen kan alla sina favoritspelares namn från Tanzanias fotbollslag.

Efter skolan tittar också Derik, 14 år, på fotboll. Hans favorit är Chelsea från London. ”De spelar så bra”, berömmer Derik. Denna gång hämtade han 12 häften av Esther.

Julen firas i kyrkan genom att sjunga

Vid behov ges mathjälp åt familjerna inom barnskyddsprogrammet. Förmyndarna får skolning om småföretag, så att de ska kunna livnära sina barn. Barnens skolframgång övervakas utöver Esther också av områdets socialarbetare.

Till nästa stiger Roda, 14 år, ut från Esthers rum. Han är i samma skola som Derik, dit det tar en halvtimme att gå hemifrån.

”Som vuxen vill jag jobba på bank. Det känns roligt att tänka på att studera till något visst yrke”, säger Roda.

Han väntar redan ivrigt på julen.

”På julen går vi alla till kyrkan. Jag sjunger i kören – jag sjunger för Gud.”

 

Text och bilder: Virve Rissanen