Etiopien: Foziya vill ha familj och utbilda sig till sjukskötare
Publicerad: 25.10.202117-åriga Foziya från Etiopien började under coronapandemin drömma om att kunna hjälpa andra. Nu är hon extra flitig på skolans biologitimmar. Ända sedan hon var en liten flicka har hon varit med i Missionssällskapets fadderprogram eftersom hennes mamma är hiv-positiv och hennes pappa är död.
I Dessie i norra Etiopien finns det mycket människor och de bor tätt. Bakom staketet finns en sluttning där husen står tätt bredvid varandra. När man från vägen svänger in på en smal gränd, går förbi kläder som hänger på tork och grannens hönsgård, kommer man till Foziyas hem. Hon vet att gäster är på kommande och sätter fram stolar och ett bord i skuggan där vi ska göra intervjun
Foziyas mamma är hiv-positiv, men kan tack vare medicinering leva som alla andra människor. Innan Foziya började få fadderstöd hade familjen inte ens råd med en säng.
Bostaden fick de till slut av de lokala myndigheterna som stöder mindrebemedlade familjer genom att ge dem förmånliga bostäder. Det finns ännu mycket de borde stöda.
”Man borde göra ett nytt innertak. Det läcker inte ännu, men det är i ganska dåligt skick”, berättar Foziya.
Coronan stängde skolorna och isolerade Foziya från hennes kamrater
När Foziya visar bostaden som familjens fyra personer bor i, fastnar blicken på ett mörkt spegelbord. Foziya byggde det själv på aktivitetscentrets slöjdtimmar.
”Slöjd och sömnad är det bästa på aktivitetscentret”, berättar Foziya.
I början på coronaåret var skolorna stängda länge och även aktivitetscentret höll stängt. Foziya kan ännu inte delta i lördagarnas verksamhet på aktivitetscentret, eftersom eleverna nu går i skola också på lördagarna för att ta igen det som de missade då skolorna var stängda.
Pandemin märks även på andra sätt i livet i Etiopien. Man får inte bjuda hem gäster eller gå och hälsa på i andras hem.
”Livet är i övrigt bra, men jag har inte kunnat träffa mina vänner som förr”, berättar Foziya. Oberoende av hemland är det många som kan säga samma sak.
Undantagsförhållandena gav nya idéer för framtiden
Normalt gör Foziya läxorna med sina kompisar. Nuförtiden har hon varit mera ensam, men studierna har nu fått en ny inriktning: Efter grundskolan vill Foziya studera till sjukskötare.
”Jag kom på att jag vill hjälpa sjuka. Därför är biologi numera mitt favoritämne i skolan.”
Foziya familj – mamman, 12-åriga lillasystern och styvpappan som jobbar som vakt – har till all lycka hållits friska. De går bara till skolan och jobbet. När skolorna öppnade på nytt, måste alla använda ansiktsmask. De hänger nu på kanten av spegelbordet. En mask kostar 5 birr, eller 20 cent. Familjen tvättar dem mellan varje användning.
Priserna i Etiopien har stigit, berättar Foziya. ”Teff (ett sädesslag), olja, och socker kostar numera mycket”, säger hon. Ett kilo socker kostade tidigare 40 birr, cirka 80 cent, nu kostar det 60 birr, nästan 1,20 euro.
Mamman eller styvpappan köper maten, men Foziya berättar att hon flitigt deltar i hushållsarbetet. ”Jag sköter min lillasyster då jag kommer från skolan, eftersom mamma då går för att sälja grönsaker. Jag gör också mat, men injera-bröd kan jag inte steka ännu. Nå, jag håller som bäst på att lära mig.”
Injera-bröd ser ut som en plätt och äts med olika såser. Foziyas favoritmat är shiro, en sås med bönor.
Intervjun görs mitt under ramadan, så Foziya får äta och dricka först då solen gått ner, klockan 18.45. Hon tycker inte det är svårt att fasta, hennes familj följer reglerna för ramadan, precis som alla andra muslimska familjer i området.
Drömmer om en egen familj
Förutom att sköta lillasystern och göra hushållsarbete, hinner Foziya också se på TV. Hon tycker om både inhemska och utländska filmer och serier, men till favoriterna hör indiska Bollywood-filmer.
Nu då skolan är inne på slutrakan, är det aktuellt att fundera på framtiden. I Dessie är det möjligt att studera till sjukskötare, om slutbetyget från grundskolan är tillräckligt bra. Fadderstöd ges även för studier på yrkesskola eller universitet.
Foziya drömmer också om att ha en egen familj. ”Jag vill gärna gifta mig någon dag. Jag vill inte leva utan familj.”
Foziya vill tacka alla som stöder fadderarbetet, eftersom hon blir så lycklig över att få gå i skola.
Text och foton: Virve Rissanen
Artikeln är publicerad i augustinumret av tidningen Lähetyssanomat.
