Sanchita mobbas för sin hörselskada – kamratstödet hjälper henne att orka

Publicerad: 30.11.2018

13-åriga Sanchita Sunar från Nepal har haft oddsen emot sig. Hon är dotter i en dalitfamilj, i ett land där människor ännu diskrimineras på grund av kön och kasttillhörighet. Dessutom är hon född med en hörselskada.

Ända sen födseln har Sanchita haft ett deformerat öra. Det andra örat är bara en stump och Sanchita hör inget alls på det örat.

Sanchitas familj är daliter, som är lägst i det nepalesiska kastväsendet. Daliter diskrimineras på många sätt i det nepalesiska samhället: de isoleras ofta från resten av samhället och människor från högre kast kan inte ens tänka sig att äta vid samma bord som dem.

Sanchita diskrimineras alltså både p.g.a. sin kasttillhörighet och sitt handikapp. I Nepal blir funktionshindrade ofta stämplade och föraktade.

– Jag har nog blivit hånad för mitt handikapp, berättar Sanchita med låg röst.

Sanchita bor med sin familj i ett litet skjul i byn Milantar, i länet Dhading. Den fattiga byn lever av getuppfödning och jordbruk.

I Sanchitas by har det grundats en stödgrupp för funktionshindrade. Den har gett Sanchita och hennes föräldrar hopp om att de kan öka sina inkomster och att Sanchita kan fortsätta studera. Foto: Janne Juhaninmäki

Kamratstödet ger kraft

Finska Missionssällskapets lokala samarbetspartner Forward Looking arbetar i Nepal med just funktionshindrades rättigheter och bättre utkomstmöjligheter. I början på året grundade Forward Looking en kamratstödsgrupp för funktionshindrade i Sanchitas hemby. Gruppen på cirka 40 personer träffas en gång i månaden. Både funktionshindrade och deras familjemedlemmar är med i gruppen.

Det är häpnadsväckande hur många funktionshindrade det finns i en liten nepalesisk by: det finns döva, blinda, människor med talsvårigheter och människor som blivit rörelsehindrade på grund av olyckor eller sjukdom.

Gruppens medlemmar beskriver hur svårt det är för en funktionshindrad att bo i en avsides by uppe i bergen. Redan att röra sig är svårt. Tyvärr blir de också ofta diskriminerade av andra bybor.

– När jag träffat de andra i gruppen känner jag mig inte så utanför. Gruppen vill verkligen utveckla vår by, funderar Sanchita.

Hon tänker fortsätta träffa gruppen och väntar med spänning på vad verksamheten kommer att föra med sig.

Framtiden är öppen

Varje månad sparar gruppen en liten summa pengar, så att de tillsammans kan börja utveckla livet för de funktionshindrade i byn, till exempel genom att köpa getter eller ge stöd till småföretag för att stöda deras utkomstmöjligheter.

Även för Sanchitas familj skulle ekonomiskt stöd vara viktigt. Pappan Gore är sjuk vilket innebär att mamman och dottern gör det mesta av arbetet på åkern. Ändå vågar familjen blicka framåt.

– Jag hoppas att min dotter skulle få studera till magister. Och att hon skulle få jobb här nära, fast inom kommunen, hoppas pappan.

Förhoppningarna kan bli verklighet. I olika delar av Nepal har Forward Looking grundat liknande grupper för personer med funktionsnedsättningar. Bara i Dhading finns 11 grupper, som bland annat hjälpt sina medlemmar att skaffa sig ett yrke.

Också Sanchitas grupp har alla möjligheter att föra de funktionshindrades talan i samhället. Just så som utvecklingsarbete ska ske – på bybornas egna villkor.

Mimosa Hedberg

Stöd utsatta barn i Nepal!

Ge en gåva